Koll på skyddsrum men fokus på hemberedskap

Ompublicerad artikel från 2022

Vätterhem informerar | 2024-01-16

Anders Nordholm, teknisk förvaltare på Råslätt, står mitt i den långa korridoren med lägenhetsförråd i källaren i ett av husen på Råslätt. Det är kanske inte så många som tänkt på det när de varit nere i sina förråd, men det här är faktiskt ett skyddsrum, säger Anders och öppnar de tunga dörrarna som ska tåla såväl tryckvåg som gas. Om det blir höjd beredskap i Sverige ska vi kunna utrymma skyddsrummet på saker inom 48 timmar. Gallren till förrådet sitter monterade på skenor för att snabbt kunna plockas bort, berättar han.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har skyddsrum blivit ett hett samtalsämne i Sverige. Vätterhem märkte direkt hur frågorna från hyresgäster både blev många och varierade.

– Det är såklart bra att ta reda på var skyddsrummen finns och hur tillgången ser ut. Men från vår horisont på Räddningstjänsten ser vi det som långt mycket viktigare att se över sin hemberedskap. Alltså se till att ha planerat för att t ex klara en vecka utan elektricitet. Se över om du har mat och värme så du klarar dig? Där är ju t ex flerbostadshus ofta en fördel eftersom de inte blir utkylda lika snabbt som småhus, berättar Göran Melin, biträdande räddningschef på Räddningstjänsten i Jönköping.

För att skapa en bra hemberedskap tipsar han om »Om krisen eller kriget kommer« som kan beställas kostnadsfritt.

Om krisen eller kriget kommer (msb.se)

– Den innehåller massor av bra tips på hur du kan tänka och vara förberedd i hemmet när det gäller mat, vatten, värme och kommunikation.

Överskott på Råslätt
I Sverige finns cirka 64 000 skyddsrum med plats för ungefär sju miljoner människor. Det är inte tanken att skyddsrummen ska räcka till hela befolkningen. Skyddsrummen är i första hand en möjlighet i områden som är svåra att utrymma, till exempel större tätorter eller städer.

Skyddsrummen finns spridda i olika typer av byggnader, såväl bostadshus och industrifastigheter. På just Råslätt finns 31 skyddsrum med plats för 7 200 personer. Alltså ett överskott då det bor cirka 6 000 personer på Råslätt.

Bara det nödvändigaste
Vi går utmed lägenhetsförrådens väggar och kommer fram till skyddsrummets förråd.

– Här finns vattenpumpar, WC-tunnor, vattentunnor och verktyg, berättar Anders Nordholm.
– Det här skyddsrummet ska rymma omkring 150 personer. Så det är viktigt att tänka på att man bara tar med sig det allra nödvändigaste. Vi har bland annat fått frågan om man kan ta med sig sin säng eller soffa och svaret på det är alltså nej, säger Anders.

Det är Vätterhem som fastighetsägare som ansvar för att underhålla skyddsrummet.
– Vi gör kontinuerliga underhåll själva och sedan görs också regelbundna kontroller av MSB. Men vi gör ingen skillnad i skötseln nu jämfört med hur vi alltid gör, säger Anders Nordholm.

Och att använda skyddsrummen till förråd i fredstid är vanligt.
– Användningen av lokalen får dock inte vara mer komplicerad än att skyddsrummets olika detaljer är åtkomliga för underhåll och inspektion, samt då den viktiga faktorn att det går att ställa i ordning skyddsrummet inom två dygn, säger Anders Nordholm.

Om det skulle bli aktuellt att aktivera skyddsrummen – hur får jag som kommuninvånare reda på det?
– Det är ingen som kommer gå obemärkt förbi. Skulle det ske har vi ett överhängande krigshot och då utfärdar regeringen höjd beredskap. Det ska man inte vara orolig för i nuläget. Men läs på, skaffa dig kunskap och se alltid till att ha en god hemberedskap. Det ger en grundtrygghet i vardagen och gör att du även hanterar kortare strömavbrott eller andra störningar i samhället bättre, säger Göran Melin.

 

Fem frågor & svar om Skyddsrum

1. Vad är ett skyddsrum?
   Ett skyddsrum är en del av en byggnad eller annan anläggning med förstärkta väggar, tak, golv och dörrar som kan stå emot tryckvåg och splitter, brand, joniserande strålning och bråte från raserade hus. Skyddsrummet har ett eget ventilationssystem för att stänga ute giftiga gaser och radioaktivt damm.
   
   
2. När kan skyddsrum användas och av vem?
   Skyddsrum kan användas av civilbefolkningen, inte militären, i händelse av krig. Då räknas de svenska skyddsrummen som allmän plats. Det innebär att vem som helst kan söka skydd i vilket skyddsrum som helst. Det spelar heller ingen roll om du är svensk medborgare eller inte.
   
   
3. Tillhör jag ett speciellt skyddsrum? Har jag en garanterad plats där?
   Nej, vid fara under höjd beredskap ska du ta dig till det skyddsrum eller skyddande utrymme som är närmast.
   
   
4. Hur vet jag om det finns ett skyddsrum i mitt hus?
   Alla hus där det finns skyddsrum ska vara märkta med skyddsrumsskylt på fasaden. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att skylten sitter uppe. Civilbefolkningen och skyddsrum är skyddade i väpnade konflikter och det är viktigt att veta var dessa finns. Därför är skyddsrum markerade med den internationella symbolen för civilt försvar. Det är en skylt med en orange ruta med en blå triangel. Du kan leta upp närmaste skyddsrum på skyddsrumskartan på MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
   
   
5. Vad ska man själv ta med sig till skyddsrummet?
   I ett iordningsställt skyddsrum ska det finnas vatten upptappat på kärl, värme, ventilation och toalettmöjligheter. Däremot finns det inte till exempel mat eller filtar.

 

Bra att ta med:

• Ficklampa
• Vatten (i flaska)
• Mat som tål rumstemperatur
• Hygienartiklar
• Toalettpapper
• Mediciner
• Första hjälpen-väska
• Varma kläder
• Värdehandlingar (Id-kort/körkort, kontanter, kontokort)
• Nycklar
• Mobiltelefon + laddare eller powerbank