• Vätterhem

Barhoum fick jobb hos Skanska

Medarbetare Hållbarhet Integration | 2019-10-29

Det väsnas och låter på Kunskapsskolan i Huskvarna. Man ska bygga ut. Nya klassrum, nya arbetsplatser. Med skruvdragare i högsta hugg står Barhoum Darmo, 41 år och bosatt på Öxnehaga några minuter längre upp i backen.

För tre år sedan skrev Vi i Vätterhem om Barhoum. Han hade då genom satsningen "Framtidsbyggarna" fått praktik hos Skanska som byggde på Strandängen. Det är samma företag som nu bygger om och ut Kunskapsskolan. Och Barhoum är alltså kvar. Fastanställd numera.

Ville jobba
Det var på hösten 2014 som Barhoum Darmo kom med sin hustru och två barn från inbördeskrigets Syrien. Hans hem var en kristen assyrisk by i nordöstra delen av landet. Han har arbetat inom olje- och gasindustrin i en rad länder: Libyen, Jemen och Egypten, förutom i hemlandet. Men vad göra i Sverige?

– Jag ville jobba, inte gå på socialen. Och jag gillar att jobba med händerna. Språket var naturligtvis ett problem. Redan talade han assyriska, arabiska och engelska. Nu skulle han lära sig ett fjärde språk, svenska. Idag talar Barhoum i princip flytande. Ändå ursäktar han sig: – Det är inte lätt att hitta orden…

Provanställd lärling
Efter SFI kom alltså en öppning. Vätterhem och Skanska sökte praktikanter som ville arbeta i byggbranschen. I april 2016 blev det så verklighet. Men praktiken tog slut. Och Barhoum fick fundera på framtiden igen. Ett besked från Skanska om att man kanske skulle höra av sig närde dock visst hopp. Så blev det – den 21 november 2016 började han hos företaget igen. Som provanställd lärling. Med lön. Det kombinerades med distansstudier i svensk byggteknik. En kurs som han snart avslutat.

– Jag trivs jättebra. Jag träffar nytt folk och har fått svenska vänner.

"Jag ville jobba, inte gå på socialen. Och jag gillar att jobba med händerna. Språket var naturligtvis ett problem."

Framtidsbyggarna ska locka fler nyanlända till byggbranschen

Det började med en studieresa till Vivalla i Örebro. Vätterhem och Skanska begav sig till Närkemetropolen. Genom ett samarbete hade runt 100 personer med invandrarbakgrund fått byggpraktik där. Nu ville man göra något liknande i Jönköping:

– Det här var ett bra sätt att komma in i det svenska arbetslivet och dessutom lära sig språket, säger Henrik Möller, byggchef hos Vätterhem.

De första två praktikanterna började hos Skanska på Strandängen (Barhoum Darmo var alltså en av dem). Några till har det blivit sedan dess. Långt ifrån så många man hade hoppats på. Nu vill man göra en nystart med "Framtidsbyggarna" som satsningen kallas.

– I upphandlingarna ställer vi numera krav på att byggbolagen ska ta emot två praktikanter i halvåret, berättar Möller.
Arbetsförmedlingen står för ersättning i tre månader, går allt bra kan det förlängas med ytterligare tre månader. Praktiken kan kombineras med svenskundervisning genom SFI. Enda kravet är just att de som börjar ska ha en grundläggande språkkunskap. Detta av säkerhetsskäl. Det gamla kravet att man skulle bo i något av Vätterhems områden är borta. Någon erfarenhet av byggbranschen krävs inte.


En framtidsbransch
Anna Henebäck är företagsrådgivare vid Arbetsförmedlingen:
– Vårt mål är att få ut fler av dem med sämre svenska och som står lite längre från arbetsmarknaden i arbete, säger hon. Man söker både efter personer som har erfarenhet av byggjobb från sina hemländer och de som är allmänt intresserade. Helt lätt är det inte.

– Det är svårt att sälja in byggjobb, det har en dålig klang i en del länder. Vi vill visa att det är en framtidsbransch!

Här är den andra anledningen till satsningen. Byggbranschen behöver folk. Samtidigt lockar de praktiska gymnasieprogrammen ganska få sökande. För att lyckas bättre än för tre år sedan kommer man nu leta bredare, bland annat genom att vända sig direkt till dem som läser svenska på SFI.

Social hållbarhet
Förutom Skanska deltar också byggföretagen NCC och Serneke i projektet. På Serneke Bygg AB är Per Walfridsson arbetschef.

– Satsningen ger oss möjlighet att ge några chansen att få in en fot på arbetsmarknaden och därigenom bidra till att så många som möjligt ska få en hållbar försörjning, säger han. Vi vill bidra till ett bättre, mer inkluderande samhälle, fortsätter Walfridsson, men lägger till att språksvårigheter och tid för handledning på byggena kan orsaka problem.

Andreas Saltin arbetar som affärschef på NCC i Jönköping län och formulerar sig på liknande sätt, men pekar också – liksom arbetsförmedlingen– på kompetensförsörjningen.

– För att klara det framtida resursbehov vi har i branschen är det av största vikt att vi jobbar aktivt med alla grupper i vårt samhälle. Dessutom lyfter Saltin fram vikten av ökad förståelse för andra kulturer.

Skanskas marknadschef Jan-Erik Lundh anser att ambitionerna med "Framtidsbyggarna" helt går i linje med vad företaget menar med »social hållbarhet«.

– När flera aktörer går samman som i det här fallet så ser vi bara fördelar i och med att det blir en större kraft och vi kan dela goda idéer och exempel med varandra till nytta för samhället. I höst planeras en stor gemensam träff som blir en avspark för det som skulle kunna kallas "Framtidsbyggarna 2.0".